Började blogga, och kom igång med skrivandet igen efter en längre tids pausSå, då var det avklarat och jag har lämnat utrymme för mycket viktigare slut; slutet på historien.
Jag vet hur Alster I kommer att sluta, och inte bara det; jag vet hur de sista orden, den sista meningen, lyder. Det kanske inte är så märkligt med tanke på att jag är inne på mitt sjunde utkast, men jag vet också att jag inte kommer att ändra min sista mening. Den liksom är. Jag kommer inte heller att ändra min första mening, men det är en annan historia - eller ett annat inlägg.
Ja, nu blir det här ett ganska trist inlägg eftersom jag inte låter er ta del av min sista mening. Men det beror inte på att jag är ogin, utan på det där sista-mening-problemet, dvs. spoilervarningen. Inte så att sista meningen i Alster I är i klass med Det var betjänten som gjorde det men den hänger ihop med historien, den bär information. Fördjupar. (Åtminstone hoppas jag att den fördjupar). Är lite mer än ett hejdå.
Jag har en känsla av att den sista meningen ofta att ses som mindre viktig än den första. När den första har som uppgift att dra igång historien har den samma ofta avslutats innan den sista meningen dyker upp. Den sista meningen blir bara ett alternativ till ett hejdå. The end. Eller har jag fel?
Intressant det där med första respektive sista meningar. Jag älskar just de två. Kanske den sista mer än den första.
SvaraRaderaGott Nytt År och lycka till med skrivandet!
Ja det är spännande med sista och första meningar. Den ena ska locka vidare och den andra ska hålla kvar läsaren i njutningen. Inga lätta grejer. Så superbt att veta hur nåt slutar! Gott nytt år!
SvaraRaderaTack! Och ja, jag undrar om inte också jag har börjat intressera mig alltmer för den sista meningen. Fast ofta lägger - åtminstone jag - inte riktigt märke till den i böcker - såvida den inte är galet bra. (Älskar slutet i Toni Morrisons roman Sula - helt fantastiskt).
SvaraRaderaGott nytt år till dig också! Och allt lycka till skrivandet!
Åh vad man blir nyfiken på din sista mening nu! Men jag får väl ge mig till tåls tills boken är utgiven :)Jag skrev också både början och slutet på mitt manus innan jag skrev "mitten". Sista meningen är jätteviktig och ska som Mia skriver hålla kvar läsaren i njutningen, och kanske lite summera boken. Jag har inte läst Toni Morrisons roman Sula, men blir sugen på att göra det nu. Har du läst Älskade? Så bra! Gott Nytt År!
SvaraRaderaJag har läst Älskade, men efter att jag läst Jazz, Sula och De blåaste ögonen av Morrison; vilket också gör att jag tycker att Älskade befinner sig lite i deras skugga... För jag älskar verkligen de tre förstnämnda böckerna.
RaderaVad trevligt att du bli nyfiken på min sista mening. Som belöning för denna nyfikenhet kan jag avslöja att min sista mening är slutet på mitt första kapitel - som jag flyttat till slutet!