Det brukar vara något av ett problem, det här med att jag - när jag skriver som mest/bäst - inte tycker mig ha tid med läspauser. Det är ju då som behovet umgås med andra ord än mina egna är som störst.Men så kom jag på lösningen; jag lånar de tunnaste böckerna som jag hittar på biblioteket. Det där som knappt orkar över hundra sidor, eller de där som med nöd och näppe tagit sig över två hundra. Böcker som det är möjligt att läsa på några timmar, kanske en kväll.
Jag kan redan nu säga att strategin - tunnast är bäst - har visat sig vara riktigt intressant.
jag har precis samma strategi. :) och ofta finns det gamla, bra böcker, till och med klassiker, som är riktigt tunna. Perfekt, ju. :)
SvaraRaderaJa det är fint med de där som förstått att sluta skriva i tid så att såna som vill skriva hinner läsa. Noveller brukar också funka.
SvaraRaderaKati: Så trevligt att vi är lika kloka!
SvaraRaderaMia: Noveller är superbra, men återfinns ofta i tjocka böcker - och just nu känner jag mig stressad av tjocka böcker...