2013-01-04

Om en 1-åring

För ett år sedan jag bestämde mig för att inte längre bara fundera på att blogga, utan började också göra det. Långt dessförinnan hade jag samlat tankar, noterat saker; liksom skrivit imaginära inlägg. Men så fanns där osäkerheten. Vill jag egentligen blogga, och vad ska jag blogga om? Det är en sak att tro att det finns massor att blogga om och en annan sak att verkligen blogga.

Jag trevade länge, i över ett halvår - vad är liksom värt att skriva om? Det är inte förrän jag gick in för att blogga om skrivandet som jag började tycka att det blev intressant. När jag var säker på att jag skulle fortsätta att blogga började jag lämna elektroniska spår. Före dess surfade jag helt anonymt, och skrev för ingen.

"Problemet" som inträffade just när jag trodde att jag var igång med bloggen på allvar var att jag samtidigt kom igång med skrivandet. Och eftersom jag lider av konstant tidsbrist så väljer jag att skriva. Inte blogga. Lite synd, för jag har massor av intressanta inlägg som bara väntar på att bli skrivna. Men den som väntar på något gott, sade den självgoda bloggaren, och gratulerade sig för sin ettåring.

4 kommentarer:

  1. Ja det går lite samtidigt tycker jag, bloggandet och skrivandet. Funkar det ena så funkar det andra på nåt vis. Men grattis på ettårsdan!

    SvaraRadera
  2. Tack! Hade jag känt till att bloggandet triggade skrivandet så hade jag sett till att börja blogga mycket tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På det kan jag bara säga, att jo. Fast jag tror att det är just kombinationen blogga om att skriva och skriva samtidigt. För jag har bloggat förut om vad som helst, men när jag tänkte på vad jag faktiskt vill blogga om, då började det hända grejer. En bra kombination alltså. Klokt av oss!

      Radera
  3. Grattis till ett år av bloggande! För mig blir det ett år till våren. Jag ångrar det inte en sekund. Jag har lärt mig massor om skrivande men framför allt, jag har träffat väldigt många fina människor som delar mitt intresse vilket gör att jag inte känner mig så ensam. Jag bor så till att det inte finns något forum att träffas fysiskt men med cybervärlden är de kontakterna obegränsade. Ska bli jättespännande att läsa mer av dina inlägg och hur det går i ditt skrivande. Kram och lycka till!

    SvaraRadera