2016-04-22

Om att vara klar med utkast 10



Äntligen är jag klar med utkast 10!

Eller äntligen och äntligen, i min optimism fick jag för mig att jag började skriva på det i januari, döm om min förvåning när det visade sig att jag började redan i september... (Vad måste ha pausat/skrivit/pausat utan att vara medveten om det.)

Anyway.

Under den senaste, eller egentligen de två senaste, omskrivningarna har det hänt mycket med Alster I. Jag har hittat (beslutat mig för?) ett språk. Delhistorierna är klara, men jag har också fått koll på de röda trådar som jag använder i mitt broderi.

En liten genomgång, kanske?

Kapitlen 1-4:

Det tog sjukt mycket tid att få ordning på dessa fyra kapitel. Typ hela hösten. Det är svårt att skriva en ny början när jag hade jobbat igenom den gamla tills jag i princip kunde den utantill. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om dessa kapitel för att de ska bli bra, jag gissar att svaret hamnar någonstans mellan tjugo till trettio gånger. Säkert. Minst.

Allteftersom historien har förändrats har vissa händelser i det första kapitlet blivit inaktuella, dessutom var det aldrig något riktigt flyt i det. Men vad svårt det var att bryta upp början (läs: första sidan, första meningen). Fast när det gick, gick det över förväntan. Jag är så nöjd så nöjd (förutom att jag måste fila språket men det är en annan femma). Nu hänger början ihop med resten.

Och kapitel två; så noga genomarbetat, så inaktuellt. Därtill ett språk som kändes pretentiöst – fortfarande. Fick också flytta vissa händelser till senare kapitel för att k-2 inte skulle kännas så splittrad. Omskrivningarna i det här kapitlet krävde också omskrivningar i kapitel 4. Och allt blev bättre, bättre.

Kapitel 3 krävde mer tankearbete än skrivarbete, och ändå tog skrivarbetet sin lilla (stora) tid. Men jag tror att jag löst det nu, även om jag lämnade vissa saker så där halvöppna inför nästa omskrivningsomgång.

Kapitlen 5-8: 

Karaktär J´s barndomskapitel handlade bara om några mindre omskrivningar, men inte mer än språkliga grejer. Lade inte mycket krut på dessa eftersom de inte krävde förändringar i historien.

Kapitel 9, 13, 19: 

Handlar om en och samma karaktär (P), och utspelar sig i nutid. Omfattande omskrivningar av k 9 och k-19. Snappar upp en tråd, planterar en annan. Båda betydelse för berättelsen i sin helhet. Inget av kapitlen är färdigfilade när jag lämnar dem. Måste få bättre koll på trådarna innan jag gräver ner mig i språket.

Kapitel 10-12:

Karaktär P´s dåtid-kapitel. I stort sett oförändrade.

Kapitel 14: 

Börjar med att fila på språket. Funderar lite huruvida karaktär A ska lämna ett meddelande, och snappar sedan upp en tråd från k-1, vilket i sin tur medför att berättelsen en ny dimension. Motiv förstärks (hos två karaktärer!) vilket förändrar en stor del av alstret. (För bara ett yttepytte meddelandes skull. Tänka sig.)

Kapitel 15-17:

Mindre omskrivningar. K-17 känns fortfarande lite ofullständig. Jag saknar något, vet inte vad.

Kapitel 18 och 20:

Skriver in händelser som tidigare stått i ett annat kapitel. Lyckas som av en händelse fördjupa ett motiv. (Bra när det undermedvetna är smartare än det medvetna). I K-20 knyter jag trådar och betraktar broderiet.

Kapitel 21.

Har raderats ner till 4 sidor. Genomsnittet för de övriga kapitlen är ca 15 sidor. Det känns som obalans… Ok. Jag är inte alls klar. I nuläget består kapitlet av osammanhängande stycken, knappt mer än korta scenbeskrivningar.

Kapitel 22-23:

Oförändrade. Än så länge. De är klara men behöver putsas.

Summan: Alster I slutar på 102 t. ord. Är supernöjd. Förändringarna lyfter hela berättelsen. Jag känner mig stolt. Jag känner att även om alstret aldrig skulle bli en bok så har jag lyckats med att skapa en mångbottnad berättelse. Hurra för mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar