På besök i en annan slags historia

Jag befinner mig mitt i ett samtal när jag lägger märke till kvinnan. Hon står ett tiotal meter ifrån mig, men verkar inte ta notis om mig. Så jag fortsätter mitt samtal. Ända tills hon höjer rösten.

Den här gången ser hon på mig. Hon är upprörd. Akustiken gör det svårt att höra allt som hon säger men jag förstår att hon är arg för att jag inte gör något. Att jag låter mannen slå kvinnan utan att försöka förhindra det. Men hon flackar med blicken. Jag blir osäker. Är det verkligen mig hon vill något?

Jag vänder mig om för att se om hon i själva verket talar till någon bakom mig, det är ju ditåt hennes blick flackar. Men där står ingen. När jag åter vänder mig mot henne utbrister hon

Ja! Just det!

Som om jag äntligen gjort mig mödan att se vad det är som pågår.

Jag inser att jag har hamnat i en annan slags berättelse. I en historia som utspelar i kvinnans sinne; en där en man tillåts slå en kvinna. Jag blir en karaktär som inte bryr sig, en av dem som ser men inte gör något.